Hon har ett sätt
att säja: "mhmm",
jag inte trodde fanns.
Och hennes kläder följer inga enkla
lagar om obalans.
Hon har små band runt sina handleder
och andra i sitt hår.
Hon är en så'n man skulle vänta länge på
om man fick en chans.
Hon har ett sätt
att flytta höfterna försiktigt när hon går.
Hon har ett sätt att le
som bara jag förstår.
Hon har ett sätt att gå förbi ibland
som om man inte fanns.
Det är en man som kommer hit och hälsar på ibland
och hon är hans.
Om hon var min,
om det var jag,
skulle jag ge,
ge mina da'r.
Men hon är inte,
det är klart,
nå'nting man har.
Och fråga efter hennes namn
tror jag inte att jag ska.
Jag är lite rädd
att hon ska heta nå't som inte låter bra.
Jag skulle gärna gå och hålla
och ha sönder hennes hand.
Jag skulle ännu hellre
göra nå't,
ja göra nå'nting jag kan.
