Bakbundna händer och ihopsydda läppar Vid ett kärr som ingen valt att se Omringad av bilder från mitt förflutna Krossat glas och tomhet Men det finns bara en sak i mina tankar Jag sträcker ut min hand Kyla och skräck omfamnar mig För att sedan genomsyra allt vid denna spegel
Tankarnas rinnande vener Är detta vad vi lever för? Denna ständiga längtan efter din röst Varför svarar du mig inte?
Leende, kastar jag mig ut i det eviga För att omfamnas av mitt öde Detta vatten av besatthet blir min grav
