Herre, vakna upp
Eran syster är här, med hat, svek, nid och stål
Räck mig, Sköfnung till min hand
Hennes klinga ska sjunga, låt höra hennes sång
Till en sista strid, en sista kamp, kallar på oss
En sista strid, vi ej döden rädes
Till en sista kamp, kallar på oss
Hämta, det bästa mjödet fram
Hälsa Skuld vi är sorgfri, låt möta hennes grin
Samla, hären vid vår port
Vi är bundna till ödet, till nornornas dom
Fallna kämpar, stiger åter upp
De döda reser, lik som går igen
Mot trolldoms krafter, hjälper föga mod
Samman vi kämpar, Krakes sista strid
Där de tågade ut, prydda brynjor och spjut
Vigdjärvt och stålhärdat folk
Till blodfränkans svek, och till hugstor svärdslek
En fejd mellan syster och bror
I den slakt som där stod, flöda man mod och blod
Jämna var härarnas prov
Driven av guld, ondsinnad var Skuld
Vars sinne var fyllt utav rov
Före konungen stred, en slagbjörn så vred
Ej pilar, ej svärdseggen bet
Men i fiendens hop, hördes sejdkonors rop
Som runor och dödsgaldrar slet
Med trolldom och nid, vändes strid
Mitt i svärdsleken varm, under fegmärktas larm
Fälldes den hugstore drott
Rolf blev kastad i hög, väl prövad han dög
Sådan var konungens lott
Fallna kämpar, stiger åter upp
De döda reser, lik som går igen
Mot trolldoms krafter, hjälper föga mod
Samman vi faller, Krakes sista strid
