Ibland så önskar jag att livet var som när jag var sju
Så himla enkelt, inte som det är nu
Allt var så stort men litet på samma gång
En dag var evigheten så evigt lång
Nu känns det som jag springer ett maraton
Maraton, om och om
Och jag kan springa snabbt, jag kan springa långt
Ja, jag kan springa så gott som jag kan
Jag kommer ändå aldrig fram
Älskling, kan du snälla bara
Hålla mig hårt i handen? (För jag)
Tror jag tappat balansen (jag har)
Alltid andan i halsen (säg mig)
Finns det någon väg ut? (Ur)
Ekorrhjulet som spinner (spinner)
Allt som jag inte hinner (fast jag)
Springer, springer och springer (ser jag)
Ändå aldrig någon slut (mm-mm)
Men om vi stannar upp och drömmer lite grann
Utan telefonen i vår högra hand
Kanske vi kommer kunna se något vackert ibland
Det tror vi kan, om vi bara hann
Ibland så önskar jag att livet var som när jag var sju
Så himla enkelt, inte som det är nu
Allt var så stort men litet på samma gång
En dag var evigheten så evigt lång
Nu känns det som jag springer ett maraton
Maraton, om och om
Och jag kan springa snabbt, jag kan springa långt
Ja, jag kan springa så gott som jag kan
Jag kommer ändå aldrig fram
Jag vill bara känna känslan en gång till
Du vet, den när man cyklade ner för gatan (gatan)
Utan något slags mål
Känner vinden mot mina kinder
Hur den drar igenom mitt hår
(Och jag) lägger mig ner i gräset
Ser figurerna i ett moln
Mina drömmar, dom var så lätta
Innan världen blev så här hård
Men om vi stannar upp och andas lite grann
Utan telefonen i vår högra hand
Kanske vi kommer kunna se nåt vackert ibland
Det tror vi kan, om vi bara hann
Ibland så önskar jag att livet var som när jag var sju
Så himla enkelt, inte som det är nu
Allt var så stort men litet på samma gång
En dag var evigheten så evigt lång
Nu känns det som jag springer ett maraton
Maraton, om och om
Och jag kan springa snabbt, jag kan springa långt
Ja, jag kan springa så gott som jag kan
Jag kommer ändå aldrig fram
