Låt oss ta allt från varandra, låt oss ta allt från oss själva Låt polerna verka och avge kall smuts Bestjäl mig den gudomliga gnistan Sparka det lyckliga flinet ur mitt vidriga anlete Och låt stålet begravas i det böljande kött Som på denna jord vandra i uselt intet
Med en steril blick på livet och allt däruti Väntar vi andaktigt på den heliga bödeln Han som obönhörligen annalkas att utföra sitt signade värv
Min dom föll tidigt och utan pardon Och domen skall även falla på dig som är forutan tro (Än mer obarmhärtig och vredgad) I detta finner mitt skuggjag tröst och sadistisk glädje Att vi alla skall smekas utav flammornas ömma kärlek I evighet, amen
