Ännu en dag målad av färglöshet Tom på mening och begär Denna planlösa vandring Som aldrig tycks nå sitt slut Fullständigt tom på mening och begär
År av uppvaknanden i en ständigt domnande själ Hur kan jag någonsin älska när allting en dag ska gå sönder?
Berg av besvikelser Och i dess dalar Där lever jag Svaga minnen av hoppfullhet Fabler som får mig att le Inte av lycka, men av sorg För vem vill plantera frön i bränd och saltat jord?
Om det någonsin fanns ett tecken så gick det mig förbi Gnistan i mina ögon slocknade för länge sedan Inför framtiden står jag evigt blind
Det finns så mycket som jag skulle vilja ge er Men jag saknar allt Det finns inget mer Det finns så mycket som jag skulle kunna ge er Men jag saknar allt Jag finns inte mer
