Det finns bilder jag inte längre kan se Präglade av obehag De förföljer mig
Mot min vilja formas jag ur dess våld Mot min vilja (mot min vilja, mot min vilja)
Slit dem ur mitt medvetande Den sanna bilden av mig själv förtvinar dag för dag Jag tappar ständigt modet Ofrivilligt hålls jag fången av de röster som dränker mig Slit dem ut ur mitt medvetande (förföljer mig) (Kan ej längre) stanna kvar (kvar)
De förföljer mig Bilder av obehag De förföljer mig
Söker bedöva mig En chans att stanna kvar Med annorlunda medel Stävjas mitt obehag Jag gräver ständigt nedåt Där jag kan finna tröst I obeskrivligt mörker Mot en oändlig höst
Jag låter mig förvandlas Till något värdelöst Ett djur uppfödd på lögner Kedjad och obönhörd I denna själastasis Kan ingen röra mig Jag låter bränna allt Som påminner mig
Betrakta denna tragiska skapelse Långt ifrån önskad sort Ett djur uppfödd på lögner Kedjad och obönhörd Dränker mig i sorger Låter dem sluka mig Jag låter bränna allt Som påminner om mig
Söker bedöva mig En chans att stanna kvar Jag låter mig förvandlas Tills ingenting finns kvar Slit dem ur mitt medvetande Snälla ge er av Jag tappar ständigt modet Att våga stanna kvar
