Stjärnorna föll som tårar av stål
Där bergen vilar i ett land
Där träden, marken är slagna i sten
Där eldarna brinner utan rök
I brynet av mänskornas skog
Jorden slukade stjärnornas ljus
Och marken sprack i tusen skärvor
Ulven trädde fram ur golvet av sten
Med käftar av stål och ögon av is
Kejsaren av Hrodvitners rike
Han lånade oss sin tunga
Så även vi fick smaka blodets sötma
Han lånade oss sina öron
Så vi fick höra vargarnas sång
Han lånade oss sina ögon
Så vi fick se när världen skulle dö
Han lånade oss sina ögon
Så vi fick se när världen skulle dö
Med Hrodvitners rike
Med Hrodvitners rike
Stjärnorna stod åter upp ur jorden
och där ulven stått stod nio barn
Med onda, unga ögon, brunnar av visdom
