Maria går på vägen som leder in till byn
Hon sjunger och hon skrattar åt lärkorna i skyn
Hon är på väg till torget för att sälja lite bröd
Och solen stiger, varm och stor, och färgar himlen röd
La-la-la-la-la-la-la-la, la-la-la-di-da-da-da-do-da
Då möter hon en herre på en häst med yvig man
Han säger: Jag är kungens man, så jag tar vad jag vill ha
Och du är alltför vacker för att inte ha nå'n man
Följ med mig in i skogen ska jag visa vad jag kan
La-la-la-la-la-la-la-la, la-la-la-di-da-da-da-do-da
Hon tvingas ner i gräset, och han tar på hennes kropp
Hon slingrar sig, och ber honom för Guds skull hålla opp
Men riddarn bara skrattar, berusad av sin glöd
Så hon tar hans kniv och stöter till och riddaren är död
Oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh, la-la-la-di-da-da-da-do-da
De fängslade Maria, hon stenades för dråp
Men minnet efter riddaren blev firat varje år
Ja, herrarna blir hjältar, men folket det blir dömt
Och vi som ser hur allt går till får veta att vi drömt
Oh-oh-oh-oh-oh-oh-oh
