Visst, det finns optimism i min skalle Men inget värt att nämna, då det dränks I tusen ton av pessimistiska reflektioner Och tiotusen iskalla slag i ansiktet
Verkligheten har väckt mig från min Förnekande dvala och jag ser svart Svart som råttan som gick i fällan Jag tycks avsky det mesta och de flesta
En kraftig överdos av personliga problem Likaså dras jag sakta ned av de omkring mig Idioter, fittor, lögnare, svikare, parasiter Ja, många är ni som jag mer än föraktar
Ni har alla två ansikten, förneka om ni kan Jag är inte bättre själv, men nu kokar jag Av all ilska jag samlat på mig under mitt liv Orkar inte reflektera mer, måste Fan agera
