Ett evigt kall, likt en följande skugga
Gnagande inom oss, blott en dunkel känsla
Buren utav alla, dock få som finner
Lockandes emot detta dolda mål
Vi finner makten
Ett sinne som dolts i dvala
En spridande ångest
Låt oss slippa känna
Må livet förgås
Och aldrig mera känna
I ett förakt mot oss själva
En sista lättnad
Aldrig mera värme, aldrig mera tankar
Ett avsiktligt själaslut, livslusten har falnat
Låt oss ruttna, låt oss försvinna
Nu när våra kroppar har kallnat
