En dag ska jag söndra Och skingra deras själar I eld En dag ska jag härska Och lämna som kött på markens gräs När svedande lågor dragit förbi Jag stå levande på askan Betvingande varje ömsint tanke Markens törst skall släckas av blod
Mot helgrind I öst de vandrar på led Utför jordens rand de stupar Må den farled som mynnar I slutligt fördärv Bli sist ut I den usla flockens färd Ovan stoft, ovan jord, ovan rike av död Mitt stridsrus mot världsträdet spirar När vårt vrak I haven nu sänkas Skall allt rämna och allt skall förgås
Vi skall alla den hamn lämna Där vi av salta vindar pinats Alla ska bryta den våg Som närt själens bränningar Då man tro på ljus och ande Tror jag på vinter och fejd Stackars ensamma väsen I en värld utan skönhet
