En röst. Facetterad i tomheten.
En sanning. Ondsint blod födde fromheten.
Detta språk. Besynnerlig kväsning av anfäders stolthet.
Blodtörstens klarhet och krigarsjälen,
Utan plats eller syfte i den fredliga världen.
Den förhöjda medvetenheten,
frusen från tidevarv som genom blixtens slag.
Manifesterar sig allt mer i mörkret,
Skiner igenom var dag.
Visioner av allsköns framgång,
Jämlikhetens illusion är stagnationens gissel.
Sanndrömmar om universums undergång
Det förstryckta svaret, hatets epistel.
Evig hunger - Evigt blod.
Att i sanning följade deras falska gud är att för alltid minnas hur man dog.
Existentiell symmetri, varje svar en retsam fråga,
Hatkärlekens eufori, ett förlorat geni värmt av dödens låga.
Bortanför åldringarnas kontroll och vett fortsätter alltjämnt det ofrånkomliga.
En sötsur räddning efter allt man hört och sett
Väcker rädsla och avsky hos somliga.
Perspektiv föder lögner och lögner kollektivt hat.
Hatet anbragta mörker, fysiskt, psykiskt, kristallklart.
