Längst här bak i nattvagnen
sitter jag och längtar hem
jag tror mitt hopp har åkt på spö
där ute faller gula löv
vad fan ska man med kärlek till
det blir ju aldrig som man vill
vad fan ska man med känslor till
dom gör ju ändå som dom vill
jag viker ihop ditt avskedsbrev
nu vill jag ha dej ännu mer
men du och han ska börja om
och du och jag det var en gång
du betyder allt för mej
men jag är ingenting för dej
kärlek är som nikotin
jag önskar att du ljög
för det enda som är sant
är det värsta av allt
jag önskar att du ljög
för det enda som är sant
är det värsta av allt
allting är så fult och falskt
jag passar inte in nånstans
jag kunde varit stor och stark
nu är jag bara inget alls
vad fan ska man med kärlek till
det blir ju aldrig som man vill
vad fan ska man med känslor till
dom gör ju ändå som dom vill
runt mej sitter folk och ler
det verkar som om alla vet
att jag är lämnad ensam kvar
vid nästa hållplats går jag av
du betyder allt för mej
men jag är ingenting för dej
kärlek är som nikotin
jag önskar att du ljög
för det enda som är sant
är det värsta av allt
jag önskar att du ljög
för det enda som är sant
är det värsta av allt
