I ydesnårens huld du speglar furostam
Innerligt du strävar längs källmossen fram
I gryningsfrostens fägring så klar, så kall
I höstlig dräckt, i höstlig dräckt
Ett vildmarkshymnariums fänslangde ton
Sträckes emot skogshuldad vitterstron
Septemberprakten gykker den lövtäckta bäck
I höstlig dräckt, i höstlig dräckt
De vita dimmornas färd du styr
Din bundsförvant äro vinden som yr
Längs en margfladig lågslands myr
Du stilla glänsar i tystnad
I skymningstiden famnas ditt rofyllde sel
Där videskuggor leker i ett skymlande skådespel
Nu töcken åter stiger ifrån bäckflödets härd
I höstlig dräckt, i höstlig dräckt
När vinterliga slöjor sig sänker ned
Och vattenyten hårdnar av kölden så vred
Dock ännu oss du fägnar i islupen prakt
Ur höstlig dräckt, ur höstlig dräckt
De vita dimmornas färd du styr
Din bundsförvant äro vinden som yr
Längs en margfladig lågslands myr
Du stilla glänsar i tystnad
De vita dimmornas färd du styr
Din bundsförvant äro vinden som yr
Längs en margfladig lågslands myr
Du stilla glänsar i tystnad
