Arbetsnarkoman
Jag sitter här och slöar på parkbänken idag
Men jag är inte den som klagar jag tycker jag har det bra
Bättre än alla stackars arbetsnarkomaner
Som sitter på kontorsjobb och snackar i telefoner
Sen går dom hem till fru och barn och försöker slappna av
När dom slitit hela dan
De försöker få ekonomin att gå ihop
De tjänar ganska dåligt fastän de sliter som en tok
Lev livet medan du kan ja snart är det försent
Varför slita med ett jobb du tjänar ju så klent
Det spelar ingen roll vad du säger eller gör
För det är ändå ingen som på dig hör
Jag var likadan men insåg ganska snabbt
Att hopplösheten mig hade hunnit ikapp
Jag satt på mitt jobb och tänkte vad gör jag här
Det blir ju ändå ingen ändring i vår värld
Så jag stack ifrån jobbet for och solade på en strand
Jag började leva livet ja hela kroppen brann
Nu sitter jag här och slöar på parkbänken idag
Jag lever på socialbidrag men klarar mig ändå ganska bra
