Beskuggad av atmosfärers doktrin Förföljd av vidskeplighetens fenomen I mörkrets kista ryms fantasin Som släppts ut av solvindens stundliga sken
Sinnesupplevelse och sensation; Dödsinsikt och livfullhet Flimrar ut ifrån ljusets grundton Med imposant dignitet
En magnetisk växling löper på nattens palett Och stormar lufthavet med bränders gestalt Likt gröna facklor som bränner ut sin egen siluett Mot en fond av rymdens världsallt
Förlupna gnistors dans Från lägereld och gärdad spiselkrans Sammanstrålar med norrskensprakt Likt en förblindande fantom Som färdats med eldtungors pråm Och ljussätter syner som alldaglighet har mörklagt
Nu brinner hela himlakronan Med en orytmisk puls i höjdled Och väcker sång hos varghonan Som smyger mellan skuggorna från nordblossets led
